Lördagen den 12 augusti genomfördes ”Judgement of Västra Frölunda” med en provning hos Linda och Mattias. Alla var med förutom Charlotte. Judgement of Västra Frölunda var tänkt som en återblick till 1976 års Judgement of Paris.
The Paris Wine Tasting of 1976 or the Judgment of Paris was a wine competition organized in Paris on 24 May 1976 by Steven Spurrier, a British wine merchant, in which French judges carried out blind tasting of top-quality chardonnay and cabernet sauvignon wines from France and from California. A California wine rated best in each category, which caused surprise as France was generally regarded as being the foremost producer of the world’s best wines. Spurrier sold only French wine and believed that the California wines would not win.
Källa: Wikipedia
(Klicka på fotot för att visa alla foton eller se foton som en slideshow.)
Provningen var blind och det var den röda delan av judgement of Paris som utgjorde inspiration för kvällens viner och därmed druvan cabernet sauvignon. Det blev fyra viner varav två druvrena.
Då ledtråden att två av vinerna var druvrena och att samma druva fanns i samtliga viner uppstod total förvirring. Man kan tycka att det borde vara enkelt att pricka cabernet sauvigning, men ovanan att dricka relativt dyra amerikanska druvrena viner av cabernet sauvignon, som är en helt annan typ av vin än de vi är vana vid från t.ex. Frankrike, gjorde det mycket svårt. Lägg till att eftersom vi inte prickade cabernet sauvignon så gick inte heller tankarna till Bourdeaux.
Efter att ha druckit vin nr 1 kunde smaklökarna inte ens identifiera typiska karaktärsdrag av Bourdeax. Detta mynnade ut i att vi gick igenom druvor och dess egenskaper utan att komma fram till en druva som matchade. Denna provning var riktigt svår – kanske var vi övertaggade efter sommar och ledighet!?
Alla vinerna hade tydlig fatkaraktär, särskild de amerikanska. Vin nr 3 uppfattades som ett ugnt vin som bör lagras ytterligare. Vin nr 4 var mycket balanserat och hade bäst syra. Samtliga viner hade en touch av animaliska dofter.
Kvällens favorit blev vin nr 4 tätt följt av vin nr 1. Min rad blev 4, 1, 3 och 2. Kvällen innehöll inga fynd som passade min plånbok men skulle jag köpa något så skulle det vara vin nr 4. Det var riktigt gott!
Vi vill nog alla glömma att vi inte prickade cabernet sauvignon men särskilt en härlig kille fällde en outstanding kommentar. Han sa ”är det här cabernet sauvignon så lovar jag att ta av mig naken då jag tar färjan ut till Styrsö”. Ja, ja… seeing is beliving!
Efter provningen blev det grillat med delikat sallad med många sommriga tillbehör. En grym middag!
Tack för en riktigt go kväll med mycket goda viner!
Vinerna:
Vin 1: Novelty Hill 2007 (nr 90098), 299 kr
Vin 2: Château Pedesclaux 2004 (nr 94780), 295 kr
Vin 3: Château Belgrave 2007 (nr 3925), 289 kr
Vin 4: Louis M Martini 2007 (nr 6723), 199 kr
Vingängets vinprovarstatistik 2011 (efter årets tredje provning):
Antal viner: 14 st
Antal viner, gamla världen: 12 st
Antal viner, nya världen: 2 st
Antal katastrofala viner: 0 st
Antal viner från systembolagets ordinarie sortiment: 8 st
Antal viner från systembolagets beställningssortiment: 3 st
Antal viner från systembolagets tillfälliga nyheter: 3 st
Antal viner som inte är inköpta på systembolaget: 0 st
Antal viner i prisklassen < 150 kr: 2 st
Antal viner i prisklassen 150 – 250 kr: 5 st
Antal viner i prisklassen > 250 kr: 7 st
Druvfakta om cabernet sauvignon:
Utan tvekan en av världens mest kända blåa druvor, med sina typiska aromer av svarta vinbär, nyvässad blyertspenna och gräs. Viner av cabernet sauvignon lagras dessutom ofta på ekfat som ger toner av vanilj eller kaffe. Det kan vara svårt att tro att denna strama, franska druva är en korsning av den ”snällare” cabernet franc och den gröna sauvignon blanc, men så är faktiskt fallet.
I dag odlas cabernet sauvignon i de flesta vinländer, eftersom den är tålig mot sjukdomar och lätt anpassar sig till olika klimat och jordar.
I Bordeaux blandas den alltid med andra druvsorter, som merlot, cabernet franc och ibland petit verdot. Eftersom cabernet sauvignon behöver mycket värme för att mogna, odlas den i första hand i västra Bordeaux där den grusiga jordmånen håller kvar solvärmen. De mest berömda cabernetvinerna hittar du i kommunerna Pauillac, St-Julien, Margaux och Pessac-Léognan.
Italiens främsta – och dyraste – cabernetviner kommer från Toscana. Lättare cabernetviner görs bland annat i Venetien och Friuli-Venezia Giulia.
Utanför Europa kommer kända cabernetviner från Napa och Sonoma i Kalifornien, Coonawarra i South Australia och Maipo i Chile.
Druvan brukar ge ganska sträva, fylliga och friska rödviner som oftast hittas under smaktyperna fruktiga & smakrika och strama & nyanserade.
Källa: Systembolagets Druvlexikon
Min Smak 